I en kvalmfylld, andlig öken har jag sett dem gå
Drabbade av själasoten, håglösa, med ilska i synen
Det är som sorgen aldrig skulle lämna deras ögon
Som om sinnet hade svartnat för evigt

Sammanträngda på ytor små
Lager på lager (i boningar grå) i ångestens högborg
Under jorden hastar de - jagande sökande; ingenting finnande
Varför stannar de aldrig upp?

Innan ni er fredliga gömma finner
I susande lundar tvingas även ni till vila
Inte en stilla undran - en rasande fråga;
Varför stannar ni aldrig upp?

Oändligt upplyst - för alltid höljd i mörker
Inga stjärnor ser jag lysa här
Vilka skalder dikta i denna dimma?
Vilka målare sina verk här färgar?
Oändligt upplyst - för alltid höljd i mörker
Vilka målare sina verk här färgar?

[English Translation]

The Stronghold of Angst

In a suffocating, spiritual desert I have seen them wander
Struck by the soul-plague, listless, with anger in their gazes
It is as if sorrow would never leave their eyes
As if the mind had been blackened forever

Compressed into small spaces
Layer upon layer (in gray dwellings) in the stronghold of angst
Below the ground they hurry - hunting, searching; finding nothing
Why don't they ever stop going?

Before you find your peaceful hideouts
In murmuring groves even you are forced to rest
Not a calm wondering - a furious question:
Why don't you ever stop going?

Endlessly enlightened - forever wrapped in darkness
No stars do I see shining here
What bards would write in this fog?
What painters would colour their works here?
Endlessly enlightened - forever wrapped in darkness
No stars do I see shining here
What painters would colour their works here?