Cheio da mais vermelha raiva e fogo Fylld av rödaste vrede och eld Minha pele agora está rachada, gasta Mitt skinn nu spruckit, slitits Tornou-se tão estranho quando a fome veio Vreds så avigt, då hungern kom A pele de lobo mais cinza agora me cobriu Det gråaste vargaskinn nu mig beklätt
Primeiro eu cacei, segui e cheirei Först jag jagat, följt och nosat Correu descontroladamente sobre raiz e pedra Sprungit vilt över rot och sten O calor da caça é tudo o que foi Jaktens hets allt som funnits Encheu meu coração, inundou minha alma Den fyllt mitt hjärta, översvämmat min själ
Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren!
Um pano agora coberto de sangue e lascas En ragg nu täckts av blod och flisa Então a carne agora é mostrada ao luar Då kött nu visats måneljus Mandíbula de lobo bebeu o rio escuro Ulvkäft druckit den mörka floden Como enxaguado das veias, espumado Som ur ådror sköljt, skummat fram
Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Ylaren! Onde quer que uive, aquele medo semeia Var den än ylar, den fruktan sår
Uma lagoa tão fria no escuro que encontrei En tjärn så kall i mörkret jag funnit Seu resfriamento de água na língua sal Dess vattens svalkande på tungan salt
Uma lagoa tão fria no escuro que encontrei En tjärn så kall i mörkret jag funnit Seu resfriamento de água na língua sal Dess vattens svalkande på tungan salt
Quando eu coro, eu acordo com fome Vid rodnad vakna jag hungern sinad Junto ao lago da escuridão à beira dos mundos Vid mörkrets tjärn vid världars kant Eu uivei, comi vorazmente devorei Jag ylat, jag ätit glupskt jag slukat Esconde-me no rebanho de cordeiros Döljer mig i lammens flock Ylären! Ylären!
O uivador corre, tem sede de vermelho Ylaren löper, den törstar rött O uivador come espírito e carne Ylaren äter ande och kött O uivador se esgueira por entre galhos e matagais Ylaren smyga bland kvistar och snår Onde quer que uive, aquele medo semeia Var den än ylar, den fruktan sår
O uivador corre, tem sede de vermelho Ylaren löper, den törstar rött O uivador come espírito e carne Ylaren äter ande och kött O uivador foge entre galhos e matagais Ylaren smyga bland kvistar och snår Onde quer que uive, aquele medo semeia Var den än ylar, den fruktan sår