mina skrik, likt ylande vindar som etsade i dina nátter
omvandlar de dina drómmer till dess motpol
mina tårar, likt en ocean
vans vågor dránker ditt miserable leende

mina tankar, miljoner eggar som karvar mitt namn i din kropp
fór att alltid minna dig om mórkret jag ár
jag ár den fallna, den vackraste av alla ánglar
han som alla hatar, men innerst inne avgudar

jag bár mina synder med stalthet
ándock jag betalar i blod for de misstag
de misstag jag aldrig kommer att ångra

och áven om jag faller ner i alkoholens bottenlósa hav
skall jag skall vesa mig igen och bestiga det hógsta bergen
de bergen, en som du sjálv faller från
och den dag mitt slákte krossar himmelens portar
kommar jag in de extra poángen