Ensam hör jag vargar yla
Ångesten ger ej respit
Vad hjälper det att gråta som en kvinna

Här ute härskar snö och kyla
Och den som finner stigen hit
Kommer endast att slutligen finna

En frusen kropp på ett iskallt golv
En brukad hylsa, kaliber 12

Ett styng av smärta, ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sen är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej
Förgätmigej

Efter tankens kranka blekhet
River I min trötta själ
Min tid är förbrukad och förverkad

Bleka skuggor I månens sken
Hjärtat stannar tungt som sten

Ett styng av smärta, ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sen är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej

Ett styng av smärta, ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sen är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej