Brynjan din bär blod, rimfrost höljer ditt hår
Händer kalla mist sitt liv
Jag gläds av att dig se, likt korp vid valplats fröjd
Säg hur kan jag bota dig?

Blott du som vållat det, du viv från Sävafjäll
En färd i sorgens dagg
På sporrad häst nu här, till livet endast gäst
För att möta dig igen

Du gråter, Solvit, grymma tårar faller
Var tår faller blodig på likets bröst
Du som är i livet, följ mig in i gravens mörker
På den dödes arm, du sorglös vila får

Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit

Nu måste jag fara, nu skall jag giva mig av
Rida med följe över himlens rand
Jag skall vara i väster, åter till Allfaders hall
Innan salens hane galer dag

Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit

Vänd aldrig dit, till dödas hus, när örnarna somnat på askens gren
Hon föll snart död, min Skjöldungadis
Saknaden bragde hennes liv